Södertälje utses till Sveriges miljöbästa kommun för andra året i rad
Södertälje toppar Sveriges miljöbästa kommun 2026 för andra året i rad. Eskilstuna och Sollentuna följer närmast i rankningen.
Johan Svedberg
-26 oktober, 2026
Södertälje är Sveriges miljöbästa kommun 2026 enligt Aktuell Hållbarhets årliga kartläggning. Kommunen får 25,76 poäng av maximalt 33,5 och försvarar därmed förstaplatsen från 2025.
På andra plats kommer Eskilstuna med 23,06 poäng, följt av Sollentuna med 22,61 poäng. Därefter följer Lund och Stockholm.
Rankningen genomförs för 18:e gången och bygger på kommunernas arbete inom bland annat klimat, naturvård, cirkulär ekonomi och upphandling.
– Vi är stolta över vårt miljö- och klimatarbete och att det genomsyrar i princip alla kommunens verksamheter, säger Boel Godner (S), kommunstyrelsens avgående ordförande i Södertälje.
Förebyggande arbete mot avfallsbrott lyfts fram
Enligt Aktuell Hållbarhet utmärker sig Södertälje genom ett brett miljöarbete och tydliga målsättningar. Kommunens förebyggande insatser mot avfallsbrottslighet lyfts särskilt fram.
– Vi gratulerar Södertälje kommun till förstaplatsen i årets kommunrankning. Placeringen är ett bevis på ett framgångsrikt och ambitiöst miljöarbete inom ett brett spektrum av områden. För detta krävs både tydliga målsättningar och ett starkt ledarskap. Särskilt intressant är att de har varit pionjärer inom förebyggande arbete mot avfallsbrottslighet, säger Ylva Bergman, chefredaktör för Aktuell Hållbarhet.
Södertälje har samtidigt utmaningar kopplade till utsläppen från kommunens stora industrier.
Ett planerat projekt för infångning av koldioxid, så kallad CCS, har pausats under året i väntan på nya statliga stödmedel.
Transportutsläpp påverkar kommunernas placeringar
Årets rankning visar på betydande förändringar mellan kommunerna.
Sollentuna, Luleå och Trollhättan har tagit sig in bland de tio högst placerade kommunerna, medan Malmö och Gävle har lämnat topp tio.
Enligt Aktuell Hållbarhet är transporternas klimatpåverkan en viktig förklaring till förflyttningarna.
Den sänkta reduktionsplikten för biodrivmedel har bidragit till ökade utsläpp från transporter i flera kommuner, vilket påverkar resultaten i rankningen.
För första gången ingår också andelen elektrifierade fordon som ett särskilt nyckeltal. Kommuner med en hög andel elektrifiering gynnas därmed i bedömningen.
– Den slopade reduktionsplikten fick stor påverkan på de svenska utsläppen och vår rankning visar hur kommunerna drabbades. Samtidigt jobbar många kommuner hårt med att få ned utsläppen från transporterna och elektrifierar bland annat sina fordonsflottor, säger Ylva Bergman.
223 kommuner deltog i undersökningen
Rankningen bygger på en enkät till Sveriges kommuner och statistik från ett tiotal offentliga källor.
Totalt besvarade 223 av landets 290 kommuner enkäten, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 77 procent.
Bland underlagen finns statistik om skyddade naturområden, avfallshantering, företagsklimat och utsläpp av växthusgaser.
Att inte besvara enkäten kan påverka placeringen kraftigt, eftersom enkätdelen motsvarar upp till 13 poäng. De flesta kommunerna längst ned i rankningen har inte deltagit.
Årets tio högst placerade kommuner är Södertälje, Eskilstuna, Sollentuna, Lund, Stockholm, Luleå, Växjö, Danderyd, Trollhättan och Katrineholm.
Rankningen ger därmed en samlad bild av kommunernas miljöarbete, men resultaten påverkas både av faktisk miljöprestanda och av hur kommunerna redovisar sitt arbete.
Publicerad 26 oktober, 2026