Högskolan i Gävle får 900 000 kronor för att testa framtidens elsystem

Hur kan solceller, batterier, byggnader och elfordon samverka för att skapa ett mer motståndskraftigt elsystem?

Den frågan står i centrum för en ny satsning vid Högskolan i Gävle, som får 900 000 kronor från Ljungbergsfonden för att utveckla praktiska demonstrationsmiljöer.

Projektet ska användas både inom forskning och undervisning och samtidigt väcka ungas intresse för energiteknik.

Idén växte fram när Akademiska Hus planerade en större solcellsutbyggnad på högskolans campus.

– Vi behöver kunna visa studenterna hur ett elsystem faktiskt byggs i dag och hur framtidens system kan fungera. Vi kan inte fastna i att bara berätta om tekniken. Studenterna måste kunna se den och själva arbeta med den, säger Nicholas Etherden, universitetslektor i energisystem.

Aulan ska kunna försörjas med batterikraft

En del av finansieringen ska användas till ett permanent energilager som kopplas till solcellsanläggningen vid högskolans aula.

Systemet ska göra det möjligt att koppla bort byggnaden från elnätet och fortsätta försörja den med el genom så kallad ödrift.

Tekniken testades redan den 28 maj när gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm besökte högskolan. Under ministerns tal kopplades aulan bort från elnätet och drevs med ett tillfälligt batteri.

Nu ska försöket vidareutvecklas till en permanent lösning.

– Vid ett större elavbrott skulle aulan kunna fungera som en trygghetspunkt. Det kan finnas el för belysning och möjlighet för människor att samlas och till exempel ladda sina mobiltelefoner. Vi vill visa hur lokal elproduktion, batterier och elfordon kan göra samhället mer motståndskraftigt, säger Nicholas Etherden.

Mobilt elsystem ska visas för skolelever

En annan del av projektet handlar om att göra tekniken tillgänglig utanför högskolans campus.

Energilagret ska kunna transporteras i högskolans eldrivna minibuss och användas vid skolbesök. Där ska elever få se hur ett lokalt elsystem kan fungera utan anslutning till det ordinarie elnätet.

Ljungbergsfonden ser satsningen som ett sätt att både sprida kunskap och öka intresset för tekniska utbildningar.

– Vi tycker att det är viktigt att öka förståelsen för resilienta energisystem och samtidigt få fler unga intresserade av utbildningar som ger den kompetens som behövs. Här blir undervisningen relevant och konkret genom att studenter och unga får möta tekniken i praktiken. Satsningen kan också bidra till att växla upp både utveckling och forskning inom området, säger Sara Jons, vd för Ljungbergsfonden.

Tester även i Hemlingborg

Projektets tredje del genomförs tillsammans med Gavlefastigheter i multifunktionshuset Hemlingborg.

Byggnaden, som bland annat rymmer förskola och vård- och omsorgsboende, har redan solceller och ett energisystem som kan integrera elfordon.

Här ska högskolan undersöka hur lokal elproduktion, batterilagring och fordon kan samverka för att göra elförsörjningen mer flexibel och robust.

– Vi vill visa att mycket av den teknik vi behöver för ett mer resilient elsystem redan finns och kan användas i verkligheten, säger Nicholas Etherden.

Demonstrationsmiljöerna ska även kunna användas i kommande forskningsprojekt om lokal energiförsörjning och samhällets förmåga att hantera elavbrott.