Nytt projekt ska förbättra samverkan kring stora infrastrukturprojekt

Stora investeringar i järnväg och annan infrastruktur kan skapa nya möjligheter för både näringsliv och invånare. Men för att satsningarna ska ge största möjliga nytta krävs mer än själva byggandet.

Trafikering, lokal kollektivtrafik, samhällsplanering och finansiering behöver också samordnas. Det innebär ofta att flera organisationer, med olika uppdrag och förutsättningar, måste arbeta mot gemensamma mål.

Det är utgångspunkten för innovationsprojektet ASSISTS, som ska utveckla och testa nya former för samverkan i samband med stora samhällsomställningar.

Projektet leds av Stiftelsen Chalmers Industriteknik och genomförs tillsammans med Region Örebro län, Region Östergötland, Motala kommun, Trivector Mobility och 2030-sekretariatet.

– Vi vet att samverkan är avgörande för att lyckas med stora samhällsomställningar, men vi behöver bli bättre på att förstå hur samverkan faktiskt ska organiseras och genomföras för att ge bästa möjliga resultat, säger Klas Hedvall, projektledare vid Stiftelsen Chalmers Industriteknik.

Järnvägsutbyggnad blir testmiljö

Projektet tar avstamp i utvecklingen av transportstråket mellan Linköping och Örebro, där den pågående utbyggnaden av dubbelspår mellan Hallsberg och Degerön spelar en central roll.

Sträckan ingår i Godsstråket genom Bergslagen, som är viktig för järnvägens godstransporter.

Utbyggnaden ska öka kapaciteten för godstrafiken, förbättra punktligheten och skapa förutsättningar för kortare restider med persontåg.

För ASSISTS blir den pågående infrastruktursatsningen en möjlighet att undersöka hur olika aktörer kan samverka redan under planering och genomförande, i stället för att enbart hantera följderna när järnvägen står färdig.

Projektet ska samla erfarenheter från tidigare och pågående forsknings- och utvecklingsprojekt och använda dem för att ta fram, testa och vidareutveckla metoder för sektorsövergripande samarbete.

Målet är en verktygslåda med arbetssätt, processer och konkreta verktyg som kan användas även i andra delar av Sverige.

– Nya stadsdelar eller helt nya städer byggs på så få platser att erfarenheterna ofta är svåra att överföra. Hur ett nytt dubbelspår kan användas för att stärka hållbar mobilitet och förbättra samverkan mellan samhällets aktörer är däremot relevant för hela Sverige. Därför kan ASSISTS bli ett mycket värdefullt projekt för omställningen, säger Mattias Goldmann, vd för 2030-sekretariatet.

Vill skapa större nytta för regionerna

Region Örebro län, Region Östergötland och Motala kommun deltar som behovsägare i projektet.

För regionerna handlar järnvägsutbyggnaden bland annat om att stärka förbindelserna mellan arbetsmarknader, förbättra transportmöjligheterna och skapa bättre förutsättningar för företag och invånare.

När järnvägens kapacitet ökar kan fler transporter och resor genomföras på spåren. Men för att potentialen ska kunna tas till vara krävs också beslut om hur infrastrukturen ska användas.

Det gäller exempelvis vilka tåg som ska trafikera sträckan, hur trafiken ska finansieras och hur resenärer ska kunna ta sig till och från stationerna.

Fredrik Sunnergren, trafik- och mobilitetsstrateg i Motala kommun, lyfter fram behovet av gemensam planering.

– När dubbelspåret mellan Hallsberg och Mjölby färdigställs förändrar det möjligheterna för boende och företag i Motala. Men en sådan förändring kommer inte av sig själv. Trafikering måste beslutas och finansieras, och vi behöver skapa goda förutsättningar för människor att ta sig till och från stationen. Därför är det viktigt att planering och finansiering samordnas mellan flera aktörer. Projektet ASSISTS erbjuder en plattform för att göra just detta.

Även Region Örebro län och Region Östergötland framhåller att den ökade järnvägskapaciteten kan skapa bättre förutsättningar för invånare och företag samt stärka utbytet mellan regionerna.

Metoderna ska kunna användas i hela Sverige

En central del av ASSISTS är att resultaten inte enbart ska användas i det aktuella järnvägsprojektet.

Arbetssätten ska prövas och utvecklas under projektets gång, samtidigt som erfarenheterna dokumenteras och sprids till andra organisationer.

Ambitionen är att skapa kunskap om vilka samverkansformer som fungerar bäst i olika situationer, beroende på projektets fas, aktörernas roller och vilka resultat som ska uppnås.

Det kan exempelvis handla om hur kommuner och regioner samordnar planering, hur näringslivets behov tas till vara och hur invånarnas perspektiv inkluderas i beslutsprocesserna.

Projektet ska pågå till juni 2029 och finansieras av Vinnova inom Impact Innovation-programmet Omställningslabb för framtidens livsmiljöer.

Förhoppningen är att de metoder som utvecklas ska leva vidare hos de deltagande organisationerna och kunna bidra till bättre samverkan även i kommande infrastruktur- och samhällsutvecklingsprojekt.