Gröna arbetsgivare varnar för för höga löneökningar inför avtalsrörelsen

Hur stort utrymme finns det för löneökningar i nästa avtalsrörelse? Den frågan aktualiseras när Facken inom industrin presenterar sin rapport om de ekonomiska förutsättningarna inför 2027.

Gröna arbetsgivare välkomnar att facken står fast vid inflationsmålet, men anser att rapportens ekonomiska underlag inte ger stöd för slutsatsen att lönerna bör öka snabbare.

Enligt arbetsgivarorganisationens chefsekonom Petter Danielsson behöver lönebildningen i högre grad utgå från industrins långsiktiga produktivitet och lönsamhet.

– Det är bra att Facken inom industrin håller fast vid inflationsmålet, även om inflationen tillfälligt stiger nästa år. Det var rätt strategi under inflationskrisen och den är rätt nu, säger Petter Danielsson chefsekonom Gröna arbetsgivare.

Pekar på svagare lönsamhet

Gröna arbetsgivare hänvisar till uppgifter i fackens egen rapport som visar att industrins lönsamhetsomdöme, rörelsemarginal och nettovinstandel har varit lägre än det historiska genomsnittet under den nuvarande avtalsperioden.

Organisationen framhåller också att rörelsemarginal och vinstandel mäter överskott före räntekostnader, som har ökat kraftigt för icke-finansiella företag efter 2021.

Enligt Petter Danielsson innebär det att bilden av företagens ekonomiska utrymme behöver nyanseras.

– Rapporten motiverar högre löneökningar med höga vinster. Samtidigt visar fackens egen genomgång att industrins nettovinster ligger under det historiska genomsnittet och att tillverkningsindustrins rörelsemarginal förra året var den lägsta sedan 2013. Slutsatsen hänger inte ihop med underlaget, säger Petter Danielsson.

Det är Gröna arbetsgivares tolkning av rapporten. Facken inom industrin har å sin sida lyft fram företagens vinster som ett argument för högre löneökningar.

Vill se ett längre perspektiv på produktiviteten

Även produktivitetsutvecklingen är central i arbetsgivarorganisationens resonemang.

Gröna arbetsgivare konstaterar att industrins produktivitet har utvecklats starkt under 2025 och 2026, men menar att förbättringen behöver ses mot bakgrund av flera tidigare år med svag utveckling.

Enligt organisationens bedömning har svensk industris produktivitet sedan 2019 försvagats med omkring fyra procent i förhållande till Europa.

– Ett par starka år efter en svag period är en återhämtning, inte en ny trend. Sedan 2019 har industrins produktivitet försvagats med cirka 4 procent relativt Europa. Löneavtal måste bygga på den långsiktiga produktivitetsutvecklingen, säger han.

Organisationen pekar också på prognoser som visar en lägre löneökningstakt i euroområdet 2027 jämfört med de senaste åren.

Skogsbruk och lantbruk påverkas av industrins märke

En annan viktig fråga för Gröna arbetsgivare är att de lönenivåer som förhandlas fram inom industrin får betydelse långt utanför exportindustrins stora företag.

Det så kallade industrimärket fungerar som norm för löneökningarna på stora delar av den svenska arbetsmarknaden.

Därmed påverkas även verksamheter inom skogsbruk och lantbruk, där många företag är små och arbetsintensiva.

Enligt Petter Danielsson kan sådana verksamheter ha svårare att kompensera ökade personalkostnader genom att höja priserna.

– Avtalen ska också fungera för branscher som skogsbruk och lantbruk. Där finns många små och arbetsintensiva företag som inte kan föra över högre kostnader på kunderna. Rapporten konstaterar själv att stämningsläget i massa- och pappersindustrin och trävaruindustrin är sämre än normalt. Det är skogsbrukets viktigaste kunder, säger Petter Danielsson.

Sysselsättningen i fokus inför 2027

Facken inom industrin lyfter enligt Gröna arbetsgivare fram en god sysselsättningsutveckling som ett överordnat mål.

Arbetsgivarorganisationen delar betydelsen av sysselsättningen men anser att bedömningen av löneutrymmet måste ta hänsyn till förutsättningarna i hela det internationellt konkurrensutsatta näringslivet.

Det gäller enligt organisationen inte minst skogs- och lantbrukets företag, vars möjligheter att anställa och behålla medarbetare också påverkas av de kommande löneavtalen.

Diskussionen om industrins lönsamhet, produktivitet och löneutrymme väntas därmed bli en viktig del av förberedelserna inför avtalsrörelsen 2027.