…Med Valdo Kalm, Port of Tallinn

1. Estland har rankats som världens mest hållbara land i Environmental Performance Index 2026, som tas fram av forskare vid Yale och Columbia University. Vad tror du ligger bakom framgången – och vad krävs för att behålla den positionen?

– En av de främsta anledningarna till Estlands framgång är den betydande minskningen av växthusgasutsläpp under det senaste decenniet, framför allt genom omställningen bort från oljeskifferbaserad energi. Att behålla den positionen blir förmodligen mer utmanande. Nästa steg kommer att kräva fortsatta investeringar i förnybar energi och energieffektivitet, liksom ytterligare utsläppsminskningar inom transport och industri. Vi behöver fortsätta arbetet för att hålla utvecklingen på rätt spår och nå klimatneutralitet till 2050.

2. Port of Tallinn arbetar med allt från landström och smart trafikstyrning till den gröna korridoren mellan Finland och Estland. Var ser du den största potentialen att minska sjöfartens utsläpp just nu?

– Den största potentialen ligger i att kombinera renare energi, landström och smartare drift. På Port of Tallinn erbjuder vi redan landström för färjor och bygger nu ut den till Muuga hamn och kryssningskajerna i Old City Harbour. Samtidigt behöver sjöfarten alternativa bränslen, elektrifiering och en effektivare energianvändning.

– Även den operativa effektiviteten spelar roll. Vårt Smart Port-system automatiserar incheckning och trafikflöden, vilket bidrar till kortare väntetider, mindre trängsel och färre onödiga utsläpp. Men den största effekten får vi när vi blickar bortom enskilda fartyg och hamnar. Genom FIN-EST Green Corridor arbetar vi tillsammans med hamnar, rederier, städer och staten för att göra hela transportkedjan mellan Tallinn och Helsingfors mer hållbar.

3. Vilka nya former av samarbete skulle du vilja se mellan hamnar, rederier och andra aktörer runt Östersjön för att påskynda den gröna omställningen?

– Vi behöver gå från enskilda gröna projekt till gemensamma gröna korridorer, samordnade investeringar och gemensamma mål. Ett bra exempel är Swed-Est Green Collaboration mellan Port of Tallinn och Ports of Stockholm, som omfattar rutterna Tallinn–Stockholm och Paldiski–Kapellskär. Det är viktiga passagerar- och godsförbindelser mellan Estland och Sverige, och målet är att tillsammans minska utsläppen och utveckla mer hållbara och, på längre sikt, fossilfria transportlösningar.

– Samarbetet omfattar bland annat landström, renare energi och bränslen, hamnverksamhet med lägre utsläpp, hållbara byggnader och infrastruktur samt lösningar som effektiviserar passagerar- och godstransporter. Nyckeln är att investeringar och lösningar samordnas på båda sidor av Östersjön. Vi använder samma korridorbaserade arbetssätt tillsammans med Finland genom FIN-EST Green Corridor.

– Nästa steg är att i ännu högre grad involvera energibolag, varuägare, städer och forskningspartners. Framför allt behöver vi skapa en starkare gemensam efterfrågan på gröna bränslen och transporter med låga utsläpp. Den gröna omställningen kommer att gå snabbare när vi tillsammans fokuserar på att minska utsläppen från hela transportkedjan, snarare än från enskilda fartyg eller hamnar.