Kinas dominans över kritiska metaller hotar Sveriges energiomställning

Kinas starka ställning inom utvinning och bearbetning av kritiska metaller innebär en risk för Sveriges och EU:s energiomställning.

Det visar en ny rapport som IVL Svenska Miljöinstitutet och Chalmers har tagit fram på uppdrag av Energiforsk.

Enligt rapporten står Kina för mellan 70 och 100 procent av den globala utvinningen eller bearbetningen av flera metaller som är viktiga för utbyggnaden av vind- och solkraft.

Eftersom Kina tidigare har infört exportrestriktioner på området kan beroendet skapa problem om tillgången på metaller begränsas.

– Energiomställningen handlar inte bara om att bygga mer elproduktion. Kinas dominerande ställning kring kritiska metaller gör Sverige och EU sårbart. Sverige och EU bör minska sina ensidiga importberoenden och bredda leveransrelationer till fler länder, säger Julia Hansson, forskare och projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Ökad efterfrågan kan förstärka sårbarheten

Rapporten undersöker framtida metallbehov för vind- och solkraft i Sverige, hur globala resurser kan fördelas rättvist samt vilka geopolitiska och försörjningsmässiga risker som finns.

Efterfrågan på flera kritiska metaller väntas öka i takt med elektrifieringen. Samma material används också inom bland annat batteritillverkning och elektronik.

Det innebär att energiomställningen behöver konkurrera med andra branscher om tillgången på vissa råvaror.

Rapportförfattarna pekar därför på behovet av mer varierade leveranskedjor och åtgärder som minskar beroendet av enskilda länder.

Mer återvinning och europeisk produktion behövs

För att minska riskerna föreslår forskarna bland annat ökad återvinning av kritiska metaller, utveckling av alternativa material och större europeisk utvinning och bearbetning.

– För att minska försörjningsriskerna behöver EU och Sverige även öka återvinningen av kritiska metaller, utveckla alternativa material där det är möjligt och öka den egna utvinningen, säger Filip Johnsson, professor i energisystem på Chalmers och medförfattare till rapporten.

Samtidigt betonar rapporten att ökad europeisk självförsörjning är en långsiktig lösning. På kortare sikt är det viktigt att bredda importen och minska beroendet av ett fåtal leverantörsländer.

Forskarna framhåller också att ökad gruvbrytning och metallproduktion i Europa behöver vägas mot risken för lokal miljöpåverkan.

Hur detta kan göras på ett hållbart sätt är en fråga som enligt rapporten behöver utredas vidare.