Två Swerimforskare bland världens mest citerade – utvecklar hållbar stålproduktion

Två forskare vid det svenska metallforskningsinstitutet Swerim har tagits med på årets internationella forskarrankning som sammanställts av Elsevier i samarbete med Stanford University.

Elsayed Mousa och Chuan Wang är seniora forskare inom Swerims affärsområde Metallurgi. Deras arbete är inriktat på att utveckla effektivare metallurgiska processer och minska koldioxidutsläppen från stål- och ferrolegeringsproduktion.

Båda leder forsknings- och utvecklingsprojekt i nära samarbete med industriföretag och universitet. De har även haft framträdande roller i projekt med finansiering från EU och nationella forskningsfinansiärer.

Forskning som ska minska industrins klimatpåverkan

Chuan Wang arbetar bland annat med simulering och optimering av järn- och ståltillverkningsprocesser.

Under senare år har hans forskning särskilt fokuserat på att ta tillvara restmaterial från gruv- och metallindustrin och utveckla metoder för att använda resurserna mer effektivt.

– Det var en mycket positiv överraskning! Jag är väldigt glad över att mitt forskningsarbete har fått detta erkännande och tacksam för alla fantastiska kollegor och samarbetspartners som jag har arbetat med genom åren. Jag har alltid ansett att bra forskning inte bara ska bidra till att utveckla den vetenskapliga kunskapen genom publikationer, utan också göra verklig skillnad i samhället, säger Chuan Wang.

Sju år i rad på forskarlistan

Elsayed Mousa är specialiserad på järnframställning och metallurgiska processer, med särskild kompetens inom järnmalmsreduktion, agglomerering och återvinning.

Han har funnits med på listan varje år sedan 2020.

– Att finnas med på listan över världens 2 procent mest citerade forskare sju år i rad sedan 2020 är en stor ära och en påminnelse om hur viktig samverkansforskning är för att skapa en mer hållbar framtid, säger Elsayed Mousa.

Chuan Wang har funnits med på listan fem gånger: 2020, 2021, 2022, 2024 och 2026.

Rankningen bygger på vetenskapliga citeringsmått. Den visar forskningens genomslag i vetenskapliga publikationer, men mäter inte direkt hur stora utsläppsminskningar forskningsprojekten har åstadkommit.