LRF varnar: Fem miljarder saknas för att stärka svensk matproduktion
LRF varnar för att minskade EU-stöd hotar svensk matproduktion och miljöarbete. Förbundet kräver fem miljarder mer i årlig svensk finansiering.
Johan Svedberg
-5 november, 2026
När EU:s gemensamma jordbrukspolitik, CAP, ska förnyas för perioden 2028–2034 väntar tuffa ekonomiska prioriteringar. Jordbruksverket har lämnat sitt underlag till regeringen, och enligt det budgetförslag som myndigheten utgått från skulle Sveriges öronmärkta EU-medel till jordbruket minska med över 25 procent.
Det skulle påverka ersättningar för bland annat livsmedelsproduktion, investeringar, miljöåtgärder och generationsskiften inom lantbruket.
Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, anser att förslaget riskerar att göra det svårare för Sverige att nå sina mål om ökad livsmedelsproduktion, bättre beredskap och höga miljöambitioner.
– Vad ska bort – ängsmarkerna eller fredagstacon? Vi vill ha både svensk mat och betande djur som håller landskapet öppet. Då måste politiken också säkra förutsättningarna. Bönderna och hushållen kan inte stå för hela notan när finansieringen inte räcker till, säger Palle Borgström, förbundsordförande i LRF.
Vill se fem miljarder mer i svensk finansiering
Enligt LRF:s beräkningar skulle det nuvarande EU-förslaget minska Sveriges tilldelning med omkring två miljarder kronor per år jämfört med dagens nivå.
För att kompensera för minskningen skulle den svenska medfinansieringen behöva öka från cirka tre till fem miljarder kronor årligen. Då skulle den samlade budgeten kunna ligga kvar på ungefär samma nivå i kronor.
Men för att även ta hänsyn till inflationen bedömer LRF att den svenska finansieringen behöver uppgå till minst åtta miljarder kronor om året. Det motsvarar fem miljarder mer än i dag.
Hur stort det nationella tillskottet slutligen behöver bli beror på hur mycket EU-finansiering regeringen lyckas säkra.
– Bonden kan inte bära kostnaden genom ännu sämre lönsamhet, och hushållen kan inte förväntas betala hela notan i mataffären. När kostnaderna varken kan täckas på gården eller tas ut i matpris riskerar viktiga investeringar på gårdarna att utebli och den svenska matproduktionen att minska. Det är fel riktning när Sverige behöver producera mer mat, säger Palle Borgström.
Miljöersättningar riskerar att försvinna
Den gemensamma jordbrukspolitiken finansierar inte bara matproduktion. Ersättningarna bidrar också till att naturbetesmarker och slåtterängar sköts, att lantbrukare kan genomföra miljöinsatser och att djurvälfärden utvecklas.
LRF välkomnar att Jordbruksverket har räknat upp föreslagna ersättningsnivåer med hänsyn till inflationen, men motsätter sig förslagen om att ta bort nuvarande djurvälfärdsersättningar och ersättningen för precisionsbrukande.
Förbundet framhåller att ersättningarna för mjölkkor och dikor på bete ännu inte har hunnit utvärderas och anser att stöden fortsatt behövs för lantbrukets arbete med klimat, miljö och djurvälfärd.
– CAP innebär ersättningar till bonden och stöd till hushållen. Den bidrar till maten på bordet, öppna landskap och biologisk mångfald. Behoven försvinner inte för att finansieringen minskar. Regeringen måste visa att livsmedelsstrategin är mer än en ambition på papperet, säger Palle Borgström.
Avgörande beslut återstår
LRF uppmanar regeringen att försvara en större jordbruksbudget inom EU, prioritera ytterligare tillgängliga EU-medel till jordbruket och öka den svenska medfinansieringen.
Ännu är varken EU:s långtidsbudget eller jordbrukets framtida finansiering beslutade. Jordbruksverkets underlag är ett förslag som regeringen ska använda när Sveriges plan för perioden 2028–2034 utformas.
Parallellt fortsätter förhandlingarna inom EU. Europaparlamentet behöver ta ställning till regelverket innan slutförhandlingarna kan genomföras, medan riksdagen beslutar om den svenska medfinansieringen genom budgetprocessen.
Sverige ska lämna sitt förslag till nationell och regional partnerskapsplan till EU-kommissionen sommaren 2027.
Publicerad 5 november, 2026