Gröna näringarnas konjunktur försvagas – investeringar i svensk matproduktion hotas
Konjunkturen för de gröna näringarna försvagas. LRF varnar för att höga kostnader och osäker jordbrukspolitik kan bromsa investeringarna.
Johan Svedberg
-16 november, 2026
Det ekonomiska läget för Sveriges gröna näringar har återigen försämrats. Under fjärde kvartalet 2026 sjunker det samlade Grönt Näringslivsindex från 90,8 till 88,8, efter en uppgång under föregående kvartal.
Ingen av de fem delbranscherna når längre upp till index 100, som markerar ett neutralt konjunkturläge. Även inom växtodling och skogsbruk, där utvecklingen går åt rätt håll, är utgångsläget fortsatt svagt.
För företagen innebär det en vardag där stigande kostnader, osäkra marknader och pressade marginaler gör det svårare att planera långsiktigt.
– Den positiva vändningen blev kortvarig. Företagen möter höga kostnader, osäkra marknader och stor politisk osäkerhet. När lönsamheten pressas är det investeringarna som riskerar att skjutas på framtiden. Det är ett allvarligt läge för ett land som vill öka livsmedelsproduktionen och stärka beredskapen, säger Palle Borgström, förbundsordförande för Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.
Ökade kostnader pressar företagen
Under 2026 har kostnaderna för energi, gödning och foder ökat med omkring 3,6 miljarder kronor, enligt LRF. Det motsvarar cirka 28 procent av jordbrukets genomsnittliga årliga företagsinkomst under de senaste fem åren.
Samtidigt pekar organisationen på kraftigt ökade drivmedelskostnader och högre priser på mineralgödsel. För många företag innebär utvecklingen att förbättrade intäkter snabbt äts upp av produktionskostnaderna.
En ytterligare osäkerhetsfaktor är framtiden för EU:s gemensamma jordbrukspolitik, CAP. Enligt LRF innebär det aktuella budgetförslaget en minskning av jordbruksstödet med 25 procent efter 2027.
Minskade ersättningar skulle kunna påverka företagens möjligheter att investera i bland annat stallar, bevattning, dränering och ny teknik.
– Pengarna kan inte bara försvinna ur livsmedelssystemet. Antingen får bonden ta smällen genom sämre lönsamhet och färre investeringar, eller så måste kostnaden föras vidare till konsumenterna. I praktiken riskerar en svagare europeisk jordbrukspolitik att göra mat betydligt dyrare, säger Palle Borgström.
Olika utveckling inom de gröna näringarna
Bakom den samlade nedgången finns tydliga skillnader mellan branscherna.
Växtodlingen återhämtar sig från en mycket låg nivå och stiger från 71,0 till 81,5. En god skörd och högre priser på bland annat höstvete, maltkorn och oljeväxter bidrar till förbättringen. Samtidigt fortsätter höga gödselkostnader att begränsa lönsamheten.
Animalieproduktionen går åt motsatt håll. Index faller från 95,1 till 87,7, bland annat till följd av stigande kostnader och pressade avräkningspriser. Särskilt utsatta är grisföretagen, som möter hårdare konkurrens på den europeiska marknaden.
Trädgårdsnäringen sjunker från 98,6 till 95,9. Höga kostnader för energi, transporter och gödning gör att vissa företag överväger att minska sin odling under vinterhalvåret.
Den största nedgången sker inom förädling och tjänster, där index faller från 104,3 till 95,7. Hästföretagen är särskilt pressade, medan småskalig livsmedelsförädling utvecklas bättre tack vare fortsatt efterfrågan på lokala produkter.
Skogsbruket visar en mindre förbättring, från 87,1 till 88,4. Men svag internationell efterfrågan på skogsindustrins produkter håller tillbaka återhämtningen.
Risk för uppskjutna investeringar
Enligt LRF kan den ekonomiska osäkerheten få konsekvenser långt utanför de enskilda företagen.
När investeringar i produktionskapacitet och modern teknik skjuts upp påverkas också möjligheterna att öka den svenska livsmedelsproduktionen och stärka försörjningsberedskapen.
Samtidigt har kredittillväxten till lantbrukstaxerade fastigheter bromsat in under andra halvåret 2026. Högre långa räntor gör dessutom investeringar med lång återbetalningstid dyrare.
– Beredskap byggs inte genom att pressa bort lönsamheten ur svensk matproduktion. Ska Sverige producera mer mat måste företagen våga och kunna investera i mark, stallar, dränering, bevattning och fossilfri teknik. När både kostnaderna och osäkerheten ökar samt försvagad CAP-budget riskerar utvecklingen att gå åt motsatt håll, säger Palle Borgström.
Grönt Näringslivsindex bygger på en mätning som genomfördes under veckorna 40–44 2026.
Publicerad 16 november, 2026