E.ON vill göra nya elkablar av gamla – testar återvinning av aluminium

Utbyggnaden och moderniseringen av det svenska elnätet kräver stora mängder material. Aluminium är en viktig råvara i både elkablar och andra elnätskomponenter, men framställningen av ny aluminium är mycket energikrävande.

Att återvinna aluminium kräver däremot bara mellan 5 och 10 procent av den energi som behövs för att framställa ny metall.

Nu vill E.ON undersöka om aluminium från gamla elkablar och transformatorer kan återvinnas och återföras till samma typ av produkter.

Det första praktiska försöket har genomförts i Marås utanför Gnosjö, där en uttjänt elkabel har tagits upp i samband med installationen av en ny.

– När vi bygger ut elnätet använder vi stora mängder aluminium. Om aluminiumet i en gammal kabel kan återvinnas och bli råvara i en ny kan vi både minska klimatpåverkan och behovet av nya råvaror. Nu vill vi ta reda på hur vi kan få det att fungera i praktiken, säger Lotta Karlsson, affärsutvecklare inom hållbara komponenter med fokus på kablar på E.ONs avdelning Teknologi och Innovation.

Vill skapa ett slutet kretslopp för aluminium

I dag saknas etablerade metoder och standarder för hur uttjänta elkablar ska tas upp, hanteras och återvinnas så att aluminiumet kan användas i nya elnätskomponenter.

E.ON vill därför undersöka hela kedjan, från avinstallation av gamla kablar till återvinning och tillverkning av nya produkter.

En viktig fråga är hur materialets kvalitet kan säkerställas genom processen.

– En viktig del i projektet är att undersöka hur återvinning av aluminium kan minska klimatpåverkan från elnätskomponenter. Tillverkningen av kablar och transformatorer står för en stor del av E.ON Energidistributions utsläpp i leverantörsledet, där metaller som aluminium är en betydande källa till klimatpåverkan, säger E.ONs hållbarhetschef, Carina Tollmar.

Livscykelanalys visar klimatnytta

E.ON Energidistribution har genomfört en livscykelanalys för att undersöka vilken klimatpåverkan återvinningen kan få.

Analysen omfattar inte bara själva återvinningen, utan även utsläpp från avinstallation, transporter och förbehandling av materialet.

Resultatet visar att återvinningen kan ge en nettominskning av klimatpåverkan, eftersom utsläppsbesparingarna är större än utsläppen från de moment som krävs för att ta hand om materialet.

En annan drivkraft är tillgången på råvaror. Aluminium har klassificerats av EU som ett strategiskt och kritiskt råmaterial, bland annat på grund av importberoende och geopolitiska risker.

– Vi står inför en omfattande utbyggnad av elnäten samtidigt som konkurrensen om viktiga råvaror ökar. Därför behöver vi bli bättre på att ta vara på de material som redan finns i våra anläggningar. Kan vi skapa ett kretslopp där gammalt aluminium blir råvara för nya nätkomponenter finns det stora vinster både för klimatet och för vår framtida materialförsörjning, säger Carina Tollmar.

Fler tester planeras under 2027

Försöket i Marås är ett första steg. Arbetet fortsätter nu med ytterligare kablar som ska tas om hand för återvinning.

Erfarenheterna ska användas för att utveckla nya arbetssätt och standarder för hur uttjänta elnätskomponenter kan återföras till produktionen.

Ytterligare pilotprojekt med kabelavinstallation planeras under 2027.

– Det finns ännu inga färdiga metoder för det här. Vi behöver utveckla dem tillsammans med entreprenörer, underentreprenörer, återvinnare och tillverkare. Hållbar utveckling börjar med innovation, modet att testa nya idéer i dag för att skapa värde för morgondagen. Målet är att det som nu görs i liten skala ska kunna ligga till grund för ett mer cirkulärt sätt att bygga elnät i framtiden, säger Robert Heiliger, chef för Teknologi och Innovation på E.ON.

Projektet följs också inom ett industridoktorandprojekt om hållbara komponenter i samarbete med Uppsala universitet och Högskolan Väst.