Stor brist på elektriker hotar Sveriges elektrifiering

Elektrifieringen av Sverige ställer allt högre krav på elnäten och de yrkesgrupper som bygger, driver och underhåller dem. Samtidigt utbildas långt färre personer än vad energibranschen behöver rekrytera.

Det visar en ny rapport från Energiföretagen Sverige, som kartlagt kompetensbehoven inom branschen och hos landets elkraftsentreprenörer.

Störst är gapet för distributionselektriker. Under det kommande året bedöms branschen behöva rekrytera omkring 950 personer inom yrket, medan endast cirka 200 utbildas årligen.

– Enligt rapportens kartläggning behöver energibranschen, både Energiföretagens medlemmar och Sveriges elkraftsentreprenörer, rekrytera omkring 950 distributionselektriker i ett ettårsperspektiv, samtidigt som bara omkring 200 utbildas årligen, säger Greta Hjortzberg, ansvarig för kompetensförsörjning på Energiföretagen Sverige.

Behovet omfattar både nya tjänster och ersättningsrekryteringar när medarbetare går i pension. Distributionselektriker är dessutom den undersökta yrkesgrupp som står inför de största pensionsavgångarna.

Även inom elkraftteknik på högskolenivå är bristen tydlig. Där uppskattas rekryteringsbehovet till omkring 175 högskoleingenjörer under det kommande året, samtidigt som bara cirka 40 utbildas årligen.

Endast sex gymnasieskolor utbildar distributionselektriker

Enligt Energiföretagen finns det två grundläggande utmaningar. Fler unga och yrkesväxlare behöver få upp ögonen för energibranschens möjligheter, men det måste också finnas utbildningsplatser för dem som vill ta steget in i branschen.

Trots att energibranschen fem år i rad har rankats som Sveriges mest attraktiva bransch att arbeta i, enligt Energiföretagen, räcker inte utbildningskapaciteten till.

– Branschgemensamma satsningar som Energiboost och Energijobb samt företagens satsningar på exempelvis TV-serien Högspänning bidrar till att fler får möjligheten att upptäcka branschen, men om det inte finns relevanta utbildningar för dem vi skapar intresse hos så minskar så klart effekten, konstaterar Greta Hjortzberg.

Rapporten visar att endast sex gymnasieskolor i hela Sverige erbjuder utbildning till distributionselektriker.

En förklaring är att utbildningarna kräver avancerad utrustning, kvalificerade lärare och särskilda säkerhetsanpassade miljöer där eleverna kan träna praktiskt.

Sådana utbildningsmiljöer finns enligt rapporten bara på ett par platser i landet.

Energiföretagen menar att utbildningar för yrken som är avgörande för samhällsviktig infrastruktur inte kan vara beroende av att enskilda företag sponsrar utrustning och utbildningsmiljöer.

Kompetensbristen kan försena energiomställningen

Sveriges elnät behöver byggas ut och moderniseras för att möta behoven från bland annat nya industrier, datacenter och en ökad elektrifiering av samhället.

Men om det saknas elektriker, drifttekniker och ingenjörer som kan genomföra arbetet riskerar planerade investeringar att försenas.

Enligt Energiföretagen kan kompetensbristen också leda till högre kostnader och försämra Sveriges möjligheter att stärka konkurrenskraften och nå klimatmålen.

Utmaningen handlar därmed inte enbart om att företagen ska kunna rekrytera rätt medarbetare. Tillgången på utbildad arbetskraft blir också en förutsättning för att den gröna omställningen ska kunna genomföras i den takt som planeras.

En fråga om Sveriges beredskap

Rapporten lyfter även fram kompetensförsörjningen som en viktig del av landets krisberedskap.

De yrkesgrupper som bygger och underhåller energisystemet behövs också för att reparera skador och återställa el- och värmeleveranser vid större störningar, kriser, höjd beredskap och krig.

Brist på kvalificerad personal kan därför påverka både den långsiktiga energiomställningen och samhällets förmåga att hantera akuta situationer.

För att möta utmaningarna efterlyser Energiföretagen en långsiktig nationell strategi för utbildning och kompetensförsörjning inom energisektorn.

Branschorganisationen vill bland annat se tydligare ansvarsfördelning mellan myndigheter, långsiktig finansiering av kostsamma utbildningsmiljöer och bättre samverkan mellan gymnasieskolor, yrkeshögskolor, universitet och näringsliv.

Enligt rapporten behöver utbildningssystemet också bli bättre på att anpassa sig när energisystemets kompetensbehov förändras.

Slutsatsen är att Sverige måste utbilda betydligt fler inom de yrkesgrupper som krävs för att bygga ut, driva och underhålla energisystemet. Annars riskerar bristen på arbetskraft att bli ett hinder för både elektrifieringen och landets energiberedskap.