Gamla betongelement blir nya radhus på Drottninghög

Att riva och bygga nytt är inte alltid den bästa lösningen när äldre bostadsområden behöver förnyas. På Grönkullagatan i Helsingborg prövas i stället ett arbetssätt där befintliga byggnadsdelar tas till vara och används på nytt.

Projektet är den fjärde ombyggnadsetappen på Drottninghög, ett bostadsområde från slutet av 1960-talet. Helsingborgshem är byggherre och Skanska ansvarar för genomförandet.

En central del av arbetet är att bevara stommarna i flerbostadshuset på Grönkullagatan 39 C och D. Byggnaden, som uppfördes 1968, ska omvandlas från ett traditionellt trevåningshus till radhus i två plan.

Samtidigt demonteras betongelement från den översta våningen för att återanvändas i nya bostäder på andra sidan gatan.

– Förslaget från Jaenecke arkitekter, visade hur vi kunde behålla stommen och samtidigt gå från ett traditionellt flerbostadshus i tre våningar till radhus i två plan. Att återanvända stommen där den står är ännu mer klimatsmart än att demontera och flytta den, säger Björn Ravemark, projektchef på Helsingborgshem.

Bygger vidare på tidigare erfarenheter

Arbetet bygger på erfarenheter från tidigare ombyggnadsetapper på Grönkullagatan och från det EU-finansierade forskningsprojektet ReCreate, som undersöker möjligheterna att återbruka betongelement.

Kunskaperna därifrån har bidragit till att Helsingborgshem nu kan gå vidare med mer omfattande återbruk.

– Tankar, kunskap och erfarenheter från ReCreate har vi använt och vidareutvecklat i den här etappen. Det gör att vi nu har vågat ta nästa steg när förutsättningarna finns, säger Björn Ravemark.

Att bevara en byggnads stomme och bygga om övriga delar är ett etablerat arbetssätt som brukar kallas att göra byggnaden stomren.

Helsingborgshem har tidigare använt metoden i områden som Slottshöjden och Närlunda. Skillnaden på Drottninghög är att den befintliga stommen nu ska användas till en helt annan bostadsform.

Betongen flyttas över gatan

När den tredje våningen på Grönkullagatan 39 C och D demonteras tas de bärande betongelementen till vara.

Elementen ska återanvändas som bottenplatta i de nya radhusen på Grönkullagatan 43, mittemot den befintliga byggnaden.

– De hela betongelementen från den demonterade tredje våningen får nytt liv som bottenplatta på Grönkullagatan 43, där vi bygger helt nya radhus. Genom att återbruka betongen lokalt minskar vi både behovet av nytt material och transporterna, säger Björn Ravemark.

Betong som inte kan återanvändas som hela element krossas i stället och används som fyllnadsmaterial inom projektet.

På så sätt tas materialet till vara på olika sätt beroende på dess tekniska egenskaper och möjligheterna att använda det i den nya bebyggelsen.

Återbruk kräver nya arbetssätt

Att återanvända byggnadsdelar från befintliga hus innebär andra utmaningar än att arbeta med nytillverkade material.

Skanska ansvarar för bland annat inventering, demontering, logistik och hantering av de delar som ska återbrukas.

– Återbruk ställer andra krav på teknisk kompetens, planering, logistik och förmåga att hantera komplext genomförande än traditionell byggproduktion. I detta projekt har vi tillsammans med Helsingborgshem utvecklat arbetssätt som gör det möjligt att ta tillvara material och samtidigt säkerställa kvalitet och funktion i projektet, säger Behar Abdulah, distriktschef på Skanska.

En ambition var ursprungligen att även använda hela betongelement från de befintliga byggnaderna som stomme i de nyproducerade radhusen.

Projektet visade att det var tekniskt möjligt och att tillräckligt många element fanns tillgängliga. Men lösningen skulle kräva omfattande bearbetning, kompletteringar för att uppfylla dagens byggkrav och kontrollerad lagring mellan demontering och återmontering.

– Genom utvecklingsarbetet har vi samtidigt fått viktiga insikter kring de praktiska förutsättningarna. För att möjliggöra återbruk av hela betongelement krävs omfattande bearbetning och kontrollerad lagring mellan demontering och återmontering, vilket innebär både logistiska utmaningar och betydande kostnader, säger Johan Gerstner, projektchef på Skanska.

Efter en samlad bedömning av klimatpåverkan, kostnader och genomförbarhet valde projektet därför att bygga de nya radhusen med trästomme.

Alla material går inte att återbruka

Även fasadteglet är föremål för återbruksplaner.

Helsingborgshems ambition är att använda tegel från de befintliga byggnaderna till ett nytt miljö- och cykelhus.

Men hur mycket som faktiskt går att återanvända är ännu osäkert. Håltegel som murats med cementbruk kan vara svårt att separera utan att materialet skadas.

Erfarenheterna visar att återbruk inte enbart handlar om att bevara så mycket material som möjligt, utan också om att bedöma vilka lösningar som ger bäst resultat utifrån miljö, ekonomi och praktiska förutsättningar.

Klimatbesparingen ska beräknas

Genom att kombinera bevarade stommar, återbrukade betongelement och trästomme i nyproduktionen räknar Helsingborgshem med att minska användningen av nya råvaror och projektets klimatpåverkan.

Någon exakt beräkning av klimatbesparingen finns ännu inte. Den ska sammanställas när projektet är färdigt.

– Klimatpåverkan blir lägre när vi bygger så här, men exakt hur mycket kommer vi att sammanställa och återkomma med när projektet är klart. Det är viktigt för oss att vara transparenta, säger Björn Ravemark.

För projektets aktörer handlar arbetet också om att samla erfarenheter som kan användas i framtida ombyggnader av äldre bostadsområden.

– Det mest talande i projektet är att betongelement från hus som har burit människors hem i över 50 år nu får nytt liv i nya bostäder över gatan. Att flytta hela byggnadsdelar från en byggnad till en annan är tekniskt krävande, men visar också hur vi kan ta tillvara resurser som redan finns och omsätta cirkulärt byggande i praktiken, säger Johan Gerstner.