Gruvarbetarnas egen kompetens blir avgörande för den gröna omställningen

Digitalisering, ny teknik och ökade krav på hållbarhet förändrar snabbt förutsättningarna för den svenska gruvindustrin. Det ställer nya krav på medarbetarna, som behöver hantera allt mer avancerade tekniska system och arbetsuppgifter.

Men hur går det egentligen till när gruvarbetare lär sig nya saker och anpassar sig till förändringarna?

Den frågan har Annika Pekkari, forskare i arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet, undersökt i sin avhandling om gruvarbetares lärande och kompetensutveckling.

Genom intervjuer, fokusgruppsdiskussioner och workshoppar vid gruvor i Kiruna, Gällivare och Garpenberg har hon studerat hur gruvarbetarna själva ser på sin kompetens och sitt lärande.

Resultaten visar på en stor vilja och förmåga att utvecklas, där medarbetarna ofta tar egna initiativ och lär av varandra.

– Gruvarbetarna tycker att kompetensutveckling är en självklar del av jobbet. I praktiken tar gruvarbetarna egna initiativ och lär sig av varandra. Det skapar förutsättningar för att hantera förändrade arbetsuppgifter, tekniska system och kompetenskrav, säger Annika Pekkari.

Kunskapen utvecklas i det dagliga arbetet

En viktig slutsats i forskningen är att kompetensutveckling inte enbart sker genom organiserade utbildningar.

En stor del av lärandet äger rum direkt på arbetsplatsen, när kollegor delar erfarenheter, löser problem tillsammans och prövar nya arbetssätt.

Den tekniska utvecklingen går dessutom ibland så snabbt att gruvföretagen inte hinner ta fram formella utbildningar för de nya systemen.

I sådana situationer behöver medarbetarna själva utveckla kunskap och hjälpa varandra att förstå tekniken innan de får möjlighet till organiserad utbildning.

Forskningen visar också att synen på vad som räknas som viktig yrkeskompetens förändras i takt med att arbetsuppgifterna utvecklas.

Gruvarbetarna blir därmed inte bara mottagare av ny teknik och nya arbetssätt. De är också med och formar hur förändringarna genomförs i praktiken.

Vill involvera medarbetarna tidigare

Annika Pekkari menar att företagen har mycket att vinna på att ta till vara gruvarbetarnas erfarenheter och engagemang redan när förändringar planeras.

När medarbetarna får möjlighet att påverka utvecklingen kan deras praktiska kunskaper bidra till att nya tekniska lösningar fungerar bättre i verksamheten.

– Eftersom gruvarbetare själva tar initiativ till kompetensutveckling tror jag att den bästa vägen framåt är att, tidigt i omställningsprocessen, inkludera och fortsätta uppmuntra dem att vara med och forma utvecklingen av framtidens gruvindustri, säger Annika Pekkari.

Högre krav på digital kompetens

Den moderna gruvindustrin ställer andra krav på medarbetarna än tidigare.

Utöver traditionell yrkeskunskap behöver gruvarbetare i allt större utsträckning kunna hantera digital teknik, tolka stora mängder data och fatta beslut under tidspress.

De behöver också kunna lösa oväntade problem, samarbeta och kommunicera effektivt.

Samtidigt måste arbetet präglas av ett högt säkerhetsmedvetande. Gruvproduktion pågår under stora delar av dygnet och verksamheterna kännetecknas av omfattande investeringar och höga säkerhetskrav.

Det innebär att både tekniska och sociala färdigheter får större betydelse när gruvindustrin utvecklas.

Lärdomar även för andra branscher

Även om gruvindustrin har speciella förutsättningar tror Annika Pekkari att resultaten kan vara värdefulla för andra branscher som genomgår stora tekniska förändringar.

En viktig lärdom är att arbetsgivare behöver skapa långsiktiga förutsättningar för både formell utbildning och det lärande som sker mellan kollegor i vardagen.

– I Sverige finns ungefär 8000 gruvarbetare. I det avseendet är det en liten bransch samtidigt som den omsätter ofantliga belopp. Även om gruvindustrin har väldigt speciella förutsättningar tror jag att man kan dra lärdomar från min avhandling om hur man kan organisera lärande och kompetensutveckling även i andra branscher. Det måste bland annat finnas långsiktiga förutsättningar för såväl formellt som informellt arbetsplatslärande och den kompetensutveckling som förändringarna kräver, säger Annika Pekkari.

Forskningen pekar därmed på att medarbetarnas kunskap, initiativförmåga och möjlighet att påverka förändringsarbetet är viktiga delar av gruvindustrins tekniska utveckling och gröna omställning.