Nästan 90 miljoner människor på flykt hotas av extrema klimatrisker

Människor som tvingats lämna sina hem på grund av krig, våld och förföljelse möter allt oftare ytterligare ett hot: klimatförändringarnas konsekvenser.

Enligt en ny rapport från FN:s flyktingorgan UNHCR levde nästan 90 miljoner människor på flykt vid mitten av 2026 i länder med hög till extrem risk för klimatrelaterade faror. Det motsvarar tre av fyra människor på flykt globalt.

Det handlar om människor som redan befinner sig i utsatta situationer och som nu riskerar att drabbas av svår torka, översvämningar och extrem hetta. Ofta saknas resurser och fungerande samhällssystem för att hantera följderna.

– Flyktingar drabbas av en dubbel orättvisa. De har flytt från konflikter de inte orsakat. Nu drabbas de hårt av en klimatkris de bidragit minst till, säger Antón Leis García, UNHCR:s biträdande högkommissarie med ansvar för operativ verksamhet.

Extrem hetta hotar flyktingbosättningar

En av de största framtida riskerna är den ökande hettan.

UNHCR:s rapport visar att en av tre flyktingbosättningar i Afrika söder om Sahara kan ha minst 100 dagar med farlig hetta varje år vid mitten av seklet.

På mer än hälften av de undersökta platserna kan antalet sådana dagar öka med minst 50 per år.

I flyktingbosättningen Helaweyn och vissa andra bosättningar i Etiopien kan den farliga hettan pågå under mer än 200 dagar om året.

Det riskerar att påverka människors hälsa, möjligheter att försörja sig och förutsättningar att över huvud taget kunna bo kvar.

Även översvämningar utgör ett växande hot. Enligt prognoser som UNHCR lyfter fram kan en mycket stark El Niño bidra till omfattande översvämningar i Östafrika före slutet av 2026.

Mellan 770 000 och tre miljoner människor kan tvingas lämna sina hem i Somalia, Kenya, Sydsudan och Uganda, beroende på hur förhållandena utvecklas.

Klimatförändringarna försvårar återvändandet

Klimatriskerna drabbar inte bara människor som befinner sig på flykt. De kan också göra det svårare att återvända till sina hem och bygga upp ett nytt liv.

I Syrien har nästan fyra miljoner människor på flykt nyligen återvänt. Men sjunkande grundvattennivåer och extrema väderhändelser försvårar återhämtningen.

I maj 2026 skadade översvämningar längs floden Eufrat bostäder och tvingade tusentals människor att fly på nytt.

Enligt UNHCR återvände mer än två tredjedelar av de flyktingar som återvände under första halvåret 2026 till länder som är mycket sårbara för klimatrelaterade faror.

Klimatförändringarna kan därmed bidra till att människor tvingas fly flera gånger.

Bara en liten del av klimatpengarna når fram

Trots de omfattande behoven är klimatfinansieringen ojämnt fördelad.

Enligt UNHCR går omkring tio procent av den globala klimatfinansieringen till länder med svaga samhällsinstitutioner och konfliktdrabbade länder, där många av världens mest klimatutsatta människor lever.

Organisationen efterlyser därför större och mer långsiktiga investeringar i klimatanpassning, även i områden dit människor återvänder efter att ha varit på flykt.

– Klimatanpassning är en fråga om överlevnad i sårbara områden och på platser som berörs av flykt och fördrivning. Klimatpengarna måste nå dit behoven är störst. Flyktingar och samhällena som tar emot dem måste ingå i investeringarna från början, säger Leis García.

Rapporten uppmärksammar också att klimatförändringarna kan förvärra situationen för statslösa människor.

Nästan 90 procent av världens 4,7 miljoner statslösa lever i länder med hög till extrem risk för klimatrelaterade faror. Utan rättsligt erkännande kan det vara svårt att få tillgång till katastrofhjälp och stöd för klimatanpassning.

Lokala lösningar visar vägen

Samtidigt lyfter UNHCR fram exempel på hur människor på flykt och samhällena som tar emot dem redan arbetar för att anpassa sig till klimatförändringarna.

I Sahel används soldrivna vattensystem, i Uganda utvecklas klimattåligt jordbruk och i Colombia pågår arbete med att återställa mark och mangroveskogar.

I rapporten berättar åtta företrädare för samhällen med människor på flykt om sina erfarenheter och lösningar. En gemensam önskan är att få större inflytande över de beslut som påverkar deras framtid.

UNHCR samarbetar med regeringar, organisationer och företag för att sprida sådana lösningar och stärka människors möjligheter till försörjning.

Vill se konkreta beslut på COP31

Inför FN:s klimatkonferens COP31 i Antalya i Turkiet kräver UNHCR att människor på flykt inkluderas i nationella klimatplaner och får del av klimatfinansieringen.

Organisationen vill också att investeringarna ska bli mer långsiktiga och utgå från lokala behov, i stället för att enbart fokusera på kortsiktiga hjälpinsatser.

– Flyktingar drabbas hårt av klimatkrisen, men är också en del av lösningen, säger Leis García.

Han framhåller att klimatmötet behöver leda till verkliga förändringar för de mest utsatta.

– COP31 måste bli en vändpunkt. Deras ledarskap måste tas till vara och ambitiösa löften bli konkreta investeringar som når de mest utsatta.