Unga sorterar färre förpackningar – plasten är den stora utmaningen
Unga vuxna källsorterar färre förpackningar än äldre. En ny rapport visar att trånga bostäder och krångliga rutiner försvårar återvinningen.
Johan Svedberg
-19 november, 2026
Svenskarna har en positiv bild av sina egna återvinningsvanor. Nio av tio uppger att de ofta eller alltid deltar i hushållets källsortering, och lika många säger att de sorterar alla eller merparten av sina förpackningar.
Men bilden förändras när man tittar på vad som faktiskt hamnar i soppåsen.
Enligt statistik och plockanalyser källsorteras mer än hälften av plastförpackningarna aldrig. Dessutom består ungefär en fjärdedel av innehållet i en genomsnittlig soppåse av förpackningar som borde ha sorterats separat.
Det visar Återvinningsbarometern 2026, en rapport från Näringslivets Producentansvar, NPA, som undersöker hushållens källsorteringsvanor.
Särskilt tydliga är utmaningarna bland personer mellan 18 och 29 år.
– Det ska vara självklart att nyttja de resurser vi redan har. En välfungerande återvinning är en förutsättning för en cirkulär ekonomi och den börjar med källsorteringen i hemmen. Därför är det oroande när vår rapport visar att ungas svar sticker ut negativt i flera frågor, framför allt i relation till äldres svar. Det är beteenden vi vill arbeta för att förändra, så att de inte följer med upp i åldrarna eller förs vidare till kommande generationer, säger Sofie Rådestad, ansvarig för kommunal samverkan på Näringslivets Producentansvar.
Plastförpackningar hamnar ofta i soppåsen
Rapporten visar att unga vuxna i lägre utsträckning deltar i hushållets källsortering jämfört med äldre åldersgrupper.
De uppger också oftare att de slänger plastförpackningar i soppåsen och att de lägger annat avfall än förpackningar i förpackningsinsamlingen.
Enligt undersökningen anger 40 procent av de unga plastförpackningar som den vanligaste typen av förpackning de slänger bland hushållssoporna.
Samtidigt är det just återvinningen av plast som unga har lägst förtroende för.
– Hushållen i Sverige behöver sortera ut fler förpackningar, inte färre. Det är särskilt viktigt för plastförpackningar, där källsorteringen måste fördubblas om Sverige ska ha en chans att nå återvinningsmålet. 40 procent av de unga uppger att den vanligaste förpackningen som de slänger i soppåsen är plastförpackningar. Samtidigt har de lägst förtroende för att just plastförpackningar faktiskt återvinns, säger Sofie Rådestad.
Sverige når i dag inte återvinningsmålet för plastförpackningar. För att öka materialåtervinningen behöver därför betydligt fler förpackningar samlas in separat i stället för att gå till förbränning.
Trångboddhet och krångliga rutiner försvårar
Det är inte enbart bristande kunskap som ligger bakom de ungas sorteringsvanor.
Nästan hälften av de tillfrågade unga känner till att källsortering är lagstadgat. Många vet också att förpackningar som inte sorteras ut i stället förbränns.
Trots det upplever de att källsorteringen är besvärlig att få in i vardagen. Begränsade möjligheter att förvara olika avfallsslag i bostaden är ett annat återkommande hinder.
Det pekar på behovet av lösningar som gör det enklare att sortera rätt, både i hemmet och i anslutning till bostaden.
– Trots att nästan hälften av de tillfrågade unga känner till att källsortering är lagstadgat och har god kännedom om att icke källsorterade förpackningar eldas upp, hindras de av att källsortering upplevs som något krångligt i deras vardag. För att förändra detta behöver flera aktörer agera; kommuner, fastighetsägare, byggaktörer, producenter, men också regeringen och Naturvårdsverket, säger Sofie Rådestad.
Flera aktörer behöver bidra
I rapporten lämnar Näringslivets Producentansvar fem rekommendationer för att öka källsorteringen.
En av dem är att regeringen bör ge Naturvårdsverket i uppdrag att undersöka vilka hinder som finns för unga och hur informationsinsatser kan utformas för att få större effekt.
Kommuner uppmanas att tydligare kommunicera nyttan av att förpackningar sorteras ut och återvinns i stället för att förbrännas.
Fastighetsägare behöver samtidigt se till att miljörum är välskötta och har tydlig skyltning. Byggaktörer rekommenderas att redan vid planeringen av nya bostäder avsätta tillräckligt med utrymme för sortering och förvaring.
Även förpackningsproducenterna har en roll genom att utforma förpackningar som är enkla att sortera och förse dem med tydliga anvisningar.
Enligt NPA krävs insatser från flera håll för att minska gapet mellan hushållens upplevda sorteringsvanor och de mängder förpackningar som faktiskt återvinns.
Publicerad 19 november, 2026