Nytt digitalt verktyg ska hjälpa kommuner att minska klimatutsläppen

När kommuner planerar nya bostadsområden, vägar och annan bebyggelse fattas beslut som får konsekvenser långt in i framtiden. Hur marken används, var byggnader placeras och vilka transportmöjligheter som skapas påverkar både energianvändning och klimatutsläpp.

Men att bedöma klimatpåverkan från olika alternativ och omsätta resultaten i konkreta beslut är inte alltid enkelt.

Därför startar IVL Svenska Miljöinstitutet ett projekt tillsammans med sex kommuner och klimatinitiativet LFM30. Tillsammans ska de utveckla ett digitalt beslutsstöd och arbetssätt som gör det lättare att använda klimatanalyser i den kommunala planeringen.

– När kommuner planerar bebyggelse och markanvändning fattas beslut som påverkar utsläppen under lång tid. Vi vill göra det lättare att använda klimatanalyser medan det fortfarande finns möjlighet att påverka vägvalen. Därför behöver vi utveckla verktyg tillsammans med dem som ska använda resultaten i sitt dagliga arbete, säger Åse Togerö, forskare och projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Ska jämföra klimatpåverkan från olika alternativ

Det nya beslutsstödet ska kunna användas i flera delar av kommunernas arbete, bland annat vid översiktsplanering, detaljplanering, markanvisningar och uppföljning av genomförda projekt.

Tanken är att planerare och beslutsfattare enklare ska kunna jämföra hur olika alternativ påverkar klimatet innan viktiga beslut fattas.

Analyserna ska bland annat omfatta persontransporter, förändrad markanvändning, kolinlagring och befintlig bebyggelse.

Verktyget bygger vidare på IVL:s befintliga Klimatanalys stadsdel, som beräknar klimatutsläpp med hjälp av kommunernas digitala kart- och planeringsunderlag.

Genom att utveckla metoderna tillsammans med kommunerna vill forskarna säkerställa att resultaten blir användbara i verkliga planeringsprocesser.

Kommunerna testar verktyget i praktiken

IVL ansvarar för projektledning, forskning, beräkningsmetoder och teknisk utveckling. De sex medverkande kommunerna bidrar med planeringsunderlag, kunskap om sina beslutsprocesser och erfarenheter från det dagliga arbetet.

Kommunerna ska också testa lösningarna i verkliga planeringsfall.

Klimatinitiativet LFM30 deltar för att bidra till dialog och kunskapsutbyte mellan kommuner, forskare och aktörer inom byggsektorn.

– Vi hoppas att samarbetet ska göra det lättare för kommunerna att lära av varandra och få in klimatanalyser i sina planprocesser och exploateringsprojekt. Genom att kombinera kommunernas praktiska erfarenheter med vår forskningskompetens kan vi utveckla stöd som fungerar i vardagen och som alla kommuner kan ha nytta av, säger Johan Holmqvist, forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Gemensamma metoder ska underlätta klimatarbetet

Utöver själva verktyget ska projektet ta fram gemensamma riktlinjer och utbildningsmaterial.

Syftet är att kommunerna ska kunna arbeta mer systematiskt med klimatberäkningar och använda jämförbara underlag när de planerar och följer upp stadsutvecklingsprojekt.

Arbetet knyter särskilt an till Klimatkontrakt 2030, där klimatanalyser och digitalisering är viktiga delar av kommunernas omställningsarbete.

För Göteborgs Stad innebär samarbetet en möjlighet att utveckla det egna arbetet med klimatberäkningar i planprocesser.

– Vi ser fram emot att göra detta tillsammans, och för vår egen del samla oss kring och förflytta oss i frågan om klimatberäkning i planprocesser och på områdesnivå, säger Nina Jacobsson Stålheim, strategiansvarig för Hållbart byggande i Göteborgs Stad.

Målet är att resultaten inte bara ska komma de deltagande kommunerna till nytta. Genom gemensamma metoder och utbildningsmaterial ska fler kommuner kunna använda klimatanalyser som stöd när framtidens bebyggelse planeras.