Elektrifiering

Bristande samordning kan bromsa industrins elektrifiering

Bristande samordning kan bromsa industrins elektrifiering
David Ringmar, ansvarig för affärsrådgivning kring energi och infrastruktur på PwC Sverige, efterlyser bättre samordning mellan elproduktion, elnät och industrins investeringar.

Sveriges elbehov kan öka med över 80 procent till 2050. PwC varnar för att bristande samordning mellan elnät, industri och finansiering kan bromsa omställningen.

Elektrifieringen av svensk industri ställer stora krav på energisystemet. Stålproduktion, gruvverksamhet och transporter behöver allt mer el, samtidigt som nya datacenter bidrar till en växande efterfrågan.

Enligt en ny analys från PwC och Strategy& kan Sveriges elbehov öka med drygt 80 procent fram till 2050.

Men utmaningen handlar inte enbart om att producera tillräckligt mycket fossilfri el.

För att nya industriprojekt ska kunna genomföras krävs också fungerande nätanslutningar, finansiering och en tydlig samordning mellan de aktörer som bygger ut energisystemet och de företag som ska använda elen.

Om någon av dessa delar försenas riskerar hela investeringen att påverkas.

– Mer el hjälper inte en fabrik som inte kan anslutas till nätet. Därför måste energiproduktion, nätanslutningar och industrins finansiering utvecklas tillsammans. Det handlar om att få elen till företagen där och när den behövs, och göra projekten möjliga att finansiera, menar David Ringmar, som är ansvarig för affärsrådgivning kring energi och infrastruktur på PwC Sverige.

Industriprojekt kan fastna i väntan på elnätet

Enligt analysen är riskerna särskilt tydliga i norra Sverige, där flera stora industrisatsningar planeras samtidigt som både elproduktion och elnät behöver byggas ut.

Om en nätanslutning blir försenad kan det innebära att en fabrik inte kan starta sin verksamhet enligt plan.

Det kan i sin tur påverka lönsamheten för den elproduktion som är tänkt att försörja fabriken.

På motsvarande sätt kan ett industriprojekt som inte lyckas säkra sin finansiering skapa osäkerhet kring den framtida efterfrågan på el.

PwC pekar därför på vikten av att skilja mellan annonserade industrisatsningar och projekt som faktiskt har förutsättningar att genomföras.

– Tyvärr är det allt för vanligt att annonserade industriprojekt likställs med säkrad efterfrågan. Vi måste få in ett helhetstänk där tillstånd, finansiering och långsiktiga kundavtal granskas tillsammans, så att investerare kan bedöma om kunden faktiskt kan genomföra sin satsning, säger David Ringmar.

Smartare elanvändning kan frigöra kapacitet

Samtidigt lyfter analysen fram flera affärsmöjligheter som kan bidra till att hantera energisystemets begränsningar.

Batterilagring, smart laddning och styrning av elanvändning kan göra det möjligt att använda befintlig nätkapacitet mer effektivt.

Genom att flytta delar av elförbrukningen till tider när belastningen på nätet är lägre kan behovet av ny infrastruktur i vissa situationer minska.

Även industriföretag kan bidra genom att effektivisera sina processer, elektrifiera värmeanvändningen och återvinna spillvärme.

Det handlar alltså inte bara om att bygga nya kraftverk och elledningar, utan också om att använda den energi och kapacitet som redan finns på ett smartare sätt.

– Den bästa utväxlingen åstadkoms inte alltid genom att bygga nya kraftkällor. Istället kan det handla om att frigöra nätkapacitet, lagra el eller minska energiåtgången, säger David Ringmar.

Finansieringen avgör vilka satsningar som blir verklighet

PwC och Strategy& betonar samtidigt att nya tekniska lösningar måste ha hållbara affärsmodeller.

Tillfälligt höga intäkter på energimarknaden är inte nödvändigtvis ett tecken på att en investering blir lönsam på längre sikt.

Därför behöver investerare bedöma både de tekniska möjligheterna och de ekonomiska förutsättningarna innan projekt genomförs.

Analysen beskriver hur energiomställningen i Sverige och Norden går in i en fas där fördelningen av kapital får allt större betydelse.

Det räcker inte att identifiera behovet av ny elproduktion eller planera nya industrisatsningar. Projekten behöver också kunna finansieras, anslutas och genomföras i rätt ordning.

– Sverige behöver fler genomförbara projekt och inte bara fler annonserade satsningar. Därför måste styrningen och samordningen bli bättre med utgångspunkt i vad som hindrar projektet, finansiell struktur och tydliga avtal.

Det säger David Ringmar, som menar att bättre samordning mellan energibranschen, industrin och finansiärerna blir avgörande för att Sverige ska kunna genomföra elektrifieringen.

Analysen visar därmed att framtidens energiförsörjning inte bara är en fråga om hur mycket el som produceras, utan också om när, var och på vilka ekonomiska villkor den kan användas.

Publicerad 20 november, 2026

Läs vidare