Tre snabba med Dylan Wallman om gamla ärtsorter och framtidens proteingrödor

1. Dina försök visar att gamla ärtsorter kan konkurrera med moderna sorter när de samodlas med åkerböna. Men vad krävs för att metoden ska bli ekonomiskt intressant för lantbrukare i större skala – och vilka är de största hindren på vägen dit?

– Om man tänker foderproduktion så är det största hindret bristen på utsäde. Tänker man odla frön för humankonsumtion så kvarstår bristen på utsäde som ett huvudproblem, men det även svårigheter kring att separera frön av de två arterna efter skörd samt att hitta sorter med matchande mognadstid och växtsätt.

2. Sverige vill öka produktionen av inhemska proteingrödor, men det räcker inte att de går att odla. Vilken potential ser du för de äldre ärtsorterna som livsmedel, och vad skulle behöva hända för att de faktiskt ska hitta ut i våra livsmedelsbutiker och storkök?

– Äldre sorter kan ses som en kategori som innefattar ett stort spektrum av odlingsegenskaper samt kvalité- och smakegenskaper. Genom att återföra de här sorterna återför vi även möjligheten till att skapa svensk matkultur som bygger på inhemskt odlade grödor med kulturhistorisk anknytning. Vi har även testat av ett urval sorter och kan se att de skiljer sig i smak och textur från ärtorna vi finner i butik idag, samtidigt som de anses lika goda. Det kan med andra ord finnas sorter som kan vara tilltalande för personer som annars inte gillar dagens utbud.

3. Du har hittat värdefulla egenskaper hos sorter som nästan försvunnit ur odlingen. Finns det en risk att vi har förlorat andra viktiga egenskaper genom att fokusera på ett begränsat antal moderna grödor – och hur skulle vi kunna ta bättre vara på den genetiska mångfalden i framtidens växtförädling?

– Tyvärr har vi förlorat mycket av mångfalden som fanns innan 1900-talets början då man började förändra utsädesmarknaden och succesivt minskade antalet sorter som fanns tillgängligt inom varje art. Idag pratar man mycket on specifika egenskaper, och det glöms ofta bort är att mångfald i sig kan skapa buffert-förmåga mot bland annat klimatförändringar. Förr odlades fler sorter och hade nästan allt odlingsmaterial hade genetisk mångfald i sig – idag ska det vara genetiskt enhetligt för säljas på marknaden. Det har dock nyligen kommit nya alternativa utsädeskategorier i EU som tillåter försäljning av odlingsmaterial med genetisk mångfald i sig, kallat organic heterogeneous material (OHM), vilket öppnar upp för arbete att skapa framtidens sorter med genetisk variation.